Johan Johannesson

Bonde. Blev 76 år.

Äktenskap med Signe Eriksson (1900 - 1980)

Noteringar

Johan Johannessson är född 12 maj 1893 på Åby Säteri (Enet) i
Berga och är son till Hemmansägare Johannes Jonasson och Emma
Karolina Johannesdotter. Johan döps 4 juni och dopvittnen är
mostern Ingrid Kaisa Johannesdotter och hennes make Torparen Karl
Gunnesson, som är broder till den i Berga mycket kände - och
välbärgade - A.P. Gunnesson. Johan och hans syskon använder
oftast efternamnet Johansson.

Johan är yngst bland sex syskon, varav tre flickor och tre pojkar.
Två av systrarna emigrerar till Amerika i början av 1900-talet.
Systern Hilma Strand flyttar på ålderns höst tillbaka till Sverige
tillsammans med sin make Wille Strand.

Enlig "Svenska Gods o Gårdar 1941" har föräldragården en areal på
totalt 17,5 ha, varav 3 åker, 12,5 skog, 2 betesmark. Jordart
svartmylla på jätterbotten. Skogsbeståndet är barrskog o något
lövskog. Manbyggnaden uppförd 1910. Ekonomibyggnaden uppförd 1906.
1 häst, 2 unghästar,7 kor, 3 ungdjur, 3 svin, ett 30-tal höns.
Åkerarealen täckdikad o skogsarealen utdikad.

Efter mönstring 1914 fullgör Johan sin militärtjänstgöring vid
infanteriet på Kronobergshed 1915 under sammanlagt 225 dagar,
varav 150 dagar på "bev.rekr.skola" (=beväringsrekrytskola?), 30
dagar "rep.övning" och 45 dagar "jämligt värnpliktslagen þ 28".
Under 1916 fullgör Johan rep.övning nr. 2 under 3 dagar.
Skjutresultaten anges i tjänstgöringsboken till 54,5 p. under
Rev.rekr.skolan, till 26,5 p. under rep.övning nr.1 och till 23 p.
under rep.övning nr.2. Det finns ingen notering om detta är ett
bra eller dåligt betyg. Kompanibefälhavare är Martin Fornander och
dessutom finns Wilhelm Andersson angiven som kompanichef.

Under sin uppväxttid på "Enet" ägnar Johan bl a intresse åt
biodling och har 8-10 välskötta bisamhällen. Ett annat stort
intresse är fiske, som också ger goda fångster till
föräldrahemmets hushåll.

På somrarna arbetar han som flottare och transporterar på detta
sätt timmerstockar på sjöarna Furen och Floren och ner genom
Skålån till Lagan invid Yllefabriken. Skogskörarna lägger under
vintern ut timmer på isen. När isen går upp på våren flyter timret
med strömmen nedför ån. Det klumpar ibland ihop sig till stora
s.k. "bröten", som är flottarnas uppgift att lösa upp. För att
klara detta går och springer flottarna på stockarna och stöter med
båtshakar på stockarna. Flottarna arbetar också på sjöarna med att
transportera fram timret. Detta sker på så sätt att stora
timmermängder omgärdas med "flänsar" och en lång lina, som sedan
fästs vid en upprättstående stång på en flotte. Flotten i sin tur
är fast förankrad med hjälp av taggiga ankare o.d. Flottarna drar
- liksom galärerna gjorde - runt den upprättstående stången så att
linan "nystas upp" och därigenom förflyttas stockarna framåt.

I Bergas församlingsbok 31 december 1920 bor Johan på "Enet" d.v.s
Åby Säteri och kallas för Skogsarbetare (Kan det vara detsamma som
Flottare?).

I unga år arbetar han några år på ett jordbruk i Klippan i Skåne
och han berättar långt senare för sina barn om hur enormt stor
gården är. På ålderns höst besöker han återigen gården tillsammans
med dottern Ingegärd. De hade svårt att hitta gården och Johan är
mycket förvånad över hur liten gården är och hur små husen nu
verkar vara.

Johan arbetar några år som "maskinist" vid värmeeldningen på
Smålands Yllefabrik i Lagan, som på den tiden är en storindustri i
Lagan. Johan kör också lastbil åt Yllefabriken, men när det blir
lag om att körkort erfordras för att köra lastbil väljer Johan att
sluta med att köra lastbil eftersom han inte tycker att det är
någon mening med att ta körkort.

Johan är också snickare och byggnadsarbetare.Han arbetar dels på
Åbergs Möbelsnickeri i Lagan och dels med olika byggnadsarbeten
ute i bygderna.

Johan är aktiv i Lagans Godtemplare, Logen Fram. Den kände
arbetarförfattaren Folke Fridell är en av kamraterna och vännerna
från denna tid. Johan är stor bokläsare genom hela livet och är
trogen låntagare på Lagans Bibliotek. På ålderns höst ligger han
ofta på rygg och läser böcker med hjälp av ett stort
förstoringsglas som han håller i ena handen medan boken hålls upp
med den andra handen.

När radioprogrammen kommer igång i början av 1920-talet skaffar
Johan sig tidigt en radioapparat av den riktigt gamla typen d.v.s.
kristallmottagare med bl.a. små hörlurar. Johan berättar att det
kommer folk från både när och fjärran för att få lyssna på den
fantastiska nymodigheten. De kan cykla flera mil för att få
lyssna. Oftast är det ett mycket knastrigt ljud och sällan är det
utrymme för bara en enda person att lyssna i hörlurarna utan ofta
får två samsas om utrymmet och lyssna med ett öra vardera i
hörlurarna. Radioapparaten har år 2002 reparerats och överlämnats
till Lagans Hembygdsförening som minne av en av de första
radioapparaterna i Bergabygden.

Johan röker gärna pipa och älskar att berätta historier över en
kopp kaffe. Historierna är nästan alltid från verkliga livet och
är gärna flottarhistorier eller fiskehistorier.

Den 29 september 1929 gifter Johan sig i Dannäs med Signe
Eriksson, som han träffat på Smålands Yllefabrik i Lagan.
Vigselförrättare är Komminister Axel Eile i Dannäs.

De inköper samtidigt 1929 jordbruket 1/8 mantal Ekornarp nr 5
Södergård i Berga. Köpekontrakt upprättas 1928-09-28 med tillträde
14 mars 1929 och med en köpeskilling på 7.100:-. Lagfart erhålls
1929-01-14. Som inventarier medföljer ett tröskverk med vandring
samt andel i sädesharpa. Köpeskillingen finansieras bl.a. genom
övertagande av befintliga inteckningar i fastigheten på sammanlagt
3.166:-, men av handlingar finns ingen notering om storleken på
inteckningslånen. I mars 1930 beviljas ett s.k. "egnahemslån för
jordbrukslägenhet" på 3.100:- hos Egnahemsnämnden i Kronobergs län
för att finansiera fastighetsköpet och troligen också för att
finansiera byggandet av en ny ladugård eftersom krediten skall
lyftas när ladugården är färdig, avsynad och godkänd, dock senast
31 december 1935. Fastigheten belåningsvärderas 1930 till 4.700:-.
Säljare är Gustaf Petersson, som köpt fastigheten 1917 för 4.350:-
av Sven Hansson och hans hustru Ingri Maria Svensdotter, som
innehaft lagfart på fastigheten sedan 1904. Det kan tilläggas att
en av inteckningarna är uttagen 17 januari 1859 av Johannes Andren
och Ingeri Cajsa Svensdotter, vilket tyder på att dessa var ägare
till fastigheten 1859. På inteckningshandlingen finns noteringar
som tyder på att Andren fanns som ägare till fastigheten
åtminstone fram till 1878 och troligen ännu längre.

Gården består av 6-7 tunnland öppen mark för odling samt
skogsmark, som är ganska vattensjuk och därför inte ger någon
större avkastning. Den totala ytan uppges vara 15½ hektar. Från
början har Johan planer på att tillsammans med närliggande
skogsägare dika ut den vattensjuka marken, men det visar sig
senare inte ekonomiskt möjligt trots de bidragssystem som staten
vid den tiden stöttar sådana projekt med.

Eftersom ladugården är liten och dålig bygger Johan en ny stor
ladugård. Där hålls sedan som regel 3-4 kor, några grisar och
senare också en häst.

Vatten hämtas i en brunn på gårdstunet med hjälp av en hink
fastsatt i en lina som vevas upp för hand. Det är därför ett stort
arbete att bl.a. dagligen förse djuren med erforderligt
dricksvatten i ladugården.

Tröskning sker på vintern under 1930- och 1940-talen med hjälp av
s.k. "vandring". Det kan beskrivas på följande sätt. Tröskverket
står på logen där Signe löser upp nekerna och stoppar dem i
tröskan. Johan tar hand om halmen och rister den så att säden
ramlar ned på loggolvet. Utanför ladugården finns en vandring, där
man spänt för två tämjda kor för att dra runt vandringen varv
efter varv. Det är barnens jobb att mana på korna runt. En omgång
kallas för ett "puste". Det är lagom tid för vila och för att på
nytt fylla upp med nya neker och ta hand om säd och halm. Barnen
får 5 öre "pustet", men trots pengarna tycker barnen att det är
tråkigt. Själva vandringen är alltså motorn till tröskan. En av
kossorna heter Majros och är lugn och lätthanterlig medan den
andra kossan, Stina, är en riktig "illbatting" (d.v.s. envis). Det
kan tilläggas att Johan senare köper häst. Tröskningen med
vandring upphör då också och ersätts med en lånad motordriven
"bytröska" som omväxlande används av gårdarna i Ekornarps by.

Johan bygger också ett uthus, där bl.a. en fotogendriven
äggkläckningsmaskin installeras. Som komplettering av jordbruket
ägnar sig Johan nämligen åt hönsskötsel i mindre skala.

Bostadshuset, som lär vara byggt 1870, har en bostadsyta på högst
60 kvm och består av kök, sovkammare och en storstuga, som under
de första aktiva byggnadsåren används som verkstad med bl.a. en
hyvelbänk. Uppvärmning sker med kokspis i köket och kakelugnar i
de två rummen. Vatten och avlopp finns ej indraget. El installeras
troligen på 1930-talet.

Under 1940-talet och början på 1950-talet bryter Johan liksom
många andra Smålänningar sten på åkrarna med stöd av statliga
bidrag.

Eftersom jordbruket inte är tillräckligt stort för att försörja
familjen fullt ut så arbetar Johan under de första åren tidvis med
snickeriarbeten i Lagan och åt olika bönder i trakten. Under
1940-talet arbetar han också hos Töttja Torvmosse med att bygga
tovklador och lägga järnvägsräls.

Här i Ekornarp föds de tre döttrarna Kerstin 1931, Ingegärd 1936
och Gunnel 1939.

Jordbruket säljs 7 juli 1965 för 19.200- till Lantbruksnämnden och
med tillträden den 1 november 1965. Återstående inteckningslån på
1.860:- hos Egnahemsnämnden i Kronobergs län inlöses. Förmodligen
inlöses samtidigt ett lån på 600:- som tagits 1946 i Sunnerbo
Härads Sparbank. Lantbruksnämnden säljer i sin tur fastigheten
till grannen Pettersson som ett led i kompletteringen av hans
jordbruk. Bostadshuset hyrs ut som sommarstuga till ett par i
Ljungby, som senare friköper tomten, och pietetsfullt underhåller
och förbättrar stugan till ett mycket trevlig sommartorp.

1965 flyttar Johan och Signe till Prestorp i Lagan. Fastigheten
Prästorp 1:34 i Berga socken erhålls i arv efter brodern Klas
Johannesson enligt testamente 1957-01-15 och arvskifte 1964-05-14
mot erläggande av legat på 20.000:-. Lagfart erhålls 20 maj 1964.

Johans pension 1968 uppgår till 4.472 kr. och inkomstskatten till
56 kr. Som förmögenhet vid 1968 års slut upptas fastigheten 37.000
kr. + bankbok 12.147 kr. + Konsum 100 kr. + kontanter 1.000 kr. =
50.297 kronor.

Johan Johannesson avlider i Prestorp, Lagan, den 25 juni 1969
efter en tids sjukdom 76 år gammal. Jordfästning äger rum i Berga
kyrka söndagen den 6 juli 1969. Efter begravningsakten samlas de
närmast sörjande till en minnesstund på Hotell Lagadalen.

Personhistoria

Källor